
Projects of CNG 97 in 1999/99:
|
|
Projekt för CNG 96 kursen 1998/99:
Artikel ur Nr 9
November 1998 årgång 14 av MEGA watten, tidning för
anställda vid AB Stal
Förslag till alternativ energihantering
Framtidens ingenjörer med framtidens lösningar CNG-eleverna diskuterar alternativ energihantering.
På eftermiddagen den 19 september njöt jag av privilegiet att vara bland publiken när 14 elever från Curt Nicolin Gymnasiet gav en mycket professionell presentation i ämnet Alternativ energihantering inför VD, Skolans styrelse, Divisionsledningen (CNG har organisatorisk tillhörighet ASG), samt lärare från skolan.
Presentationen var kulmen av en 100-timmars kurs, med Göran Wall som vägledare. Jag säger inte lärare eftersom eleverna själva gjorde undersökningar och hämtade hem information från olika källor, från Internet, genom intervjuer, kontakter med högskolor och leverantörer och själva stod för innehållet och formatet av de skriftliga rapporterna som tjänade som bas för den verbala presentationen. Det var även tydligt från styrkan i deras svar på frågor att eleverna hade lagt ner mycket kraft på sina undersökningar, och säkert många fler timmar än de officiella.
Sju energiområden
Eleverna har parvis undersökt sju områden, vissa redan i bruk, andra under utveckling för framtiden. Vindkraft, solceller, solfångare, värmepumpar, geotermisk energi, biobränsle och fusion analyserades och utvärderades utifrån ett nationellt, ett internationellt och även - ibland skämtande - från ett Stalperspektiv. Vi lärde oss att återbetalningstiden för ett vindkraftverk är så liten som 5 år, och att en kombination av vindkraft och vattenkraft skulle vara lönsam i Sverige. Ett framtidsscenario fokuserat på Stals produkter GT, ÅT och PFBC vittnade för lönsamheten i användning av biobränslen. Geotermisk energi däremot associerades med kommersiella risker och skulle kräva för stora utvecklingsinsatser eftersom våra nuvarande gasturbiner inte är lämpliga i denna applikation. Fusion är också beroende av för många utvecklingsbudgeter för att kunna implementeras inom en snar framtid, även om japanerna är beredda att axla en stor del av det ekonomiska ansvaret. Värmepumparnas marknad undersöktes utifrån perspektivet för fjärrvärmeapplikationer och villauppvärmning, vilket bedömdes som en marknad för ABB men inte för Stal.
Fangad av uttrycket "Framtiden är ljus för solen", lyssnade jag extra noga när två grupper redovisade både tekniskt och ekonomiskt möjligheter för experimentella installationer av solceller och solfångare. Med resultatet att en mycket positiv VD har skickat tillbaka bollen till eleverna med önskan om att de raffinerar sina förslag till en konkret plan för en praktisk applikation. Nästa år kan vi alltså se en solcell eller en solfångare vid huvudentren som värmer duschvattnet på CNG.
Vilket budskap har eleverna till oss? Jo, att inte begränsa våra tankar till våra produkter, utan i stället tänka på helheten i energiutvecklingen och vara öppna för alternativ eller kombinationer.
Framtiden för eleverna?
Presentationerna kommer inom kort att finnas på hemsidan, och på våren kommer de ut där även på engelska. Förhoppningsvis kommer en liten utställning lämpligt nog intill Energikällan, där ni själva kan se vad de har gjort. Inspirerade av detta sätt att intensivt jobba i projekt har ungdomarna, utanför sina vanliga arbetstimmar, nu satsat på en fempoängs högskolekurs i energilära, också under Göran Walls ledning, med början vecka 44. Kursen är även öppen för andra anställda. En intresseanmälan kan lämnas till Göran.
Lynne Anderson
Kursbok:
Alternativa
energisystem (pdf
300 k)
Kursplan:
Ämne: Kraft- och
värmeteknik
Kurs: Alternativ energihantering
Kurskod: KRV200
Poäng: 100
Förkunskapskrav: Energi B
Mål
Kursen skall utveckla förmågan att förstå de grundläggande principerna och ge grundläggande kunskaper om uppbyggnad och funktion av komponenter och system i inom områdena värmepumpar, alternativa energikällor, alternativa bränslen och speciella förbränningsanläggningar. Vidare skall kursen ge grundläggande kunskaper om planering, övervakning, uppföljning och utvärdering av drift och underhåll inom området.
Efter genomgången kurs skall eleven
kunna redogöra för den principiella skillnaden mellan värmepumpsystem och kylsystem
kunna redogöra för olika alternativa energikällor och bränslen kunna redogöra för speciella förbränningsanläggningar
kunna redogöra för uppbyggnad, vanliga drift- och underhållsrutiner samt för- och nackdelar hos de olika anläggningstyperna
kunna redogöra för energiomvandlingar, energiproduktion och miljöeffekter vid drift av olika anläggningar
kunna redogöra för de generella huvudkomponenterna i de olika anläggningarnas system, komponenternas och systemens uppbyggnad och funktion samt komponenternas huvuduppgift i systemet
kunna redogöra för och genomföra idrifttagning, driftövervakning och avställning av olika anläggningar
kunna föra driftjournal, följa driftinstruktioner, skriva driftrapporter och utföra optimering av driftrutiner
kunna redogöra för speciella bränsle- och avfallshanteringar med avseende på lokal och global säkerhet och miljö kunna redogöra för miljöaspekter på de olika anläggningarna
kunna redogöra för viktiga lagar och bestämmelser som gäller för alternativa energikällor och bränslen samt speciella förbränningsanläggningar med avseende på miljö och säkerhet.
Betygskriterier
Godkänd
Eleven utför med stöd av utrustningens dokumentation och med handledning praktiska moment som t.ex. idrifttagning, drifttillsyn, avställning och underhåll i en befintlig kraft- och värmeteknisk anläggning och uppnår varierande kvalitet på de utförda uppgifterna.
Eleven hanterar verktyg, utrustning och andra hjälpmedel med godtagbar säkerhet och är därvid medveten om de säkerhetsrisker som kan finnas i sammanhanget.
Eleven kan med stöd utföra driftövervakning, göra korrekta avläsningar och införa dem i driftjournalen, samt med handledning avge driftrapport.
Eleven känner till och kan återge de viktigaste säkerhets- och miljöföreskrifter som berör verksamhet i och omkring dessa anläggningar.
Väl godkänd
Eleven utför självständigt drift- och underhållsmoment och kan med handledning planera uppläggning och genomförande och uppnår god kvalitet på det utförda arbetet.
Eleven visar säkerhet och noggrannhet och har förmåga att systematiskt tillämpa de teoretiska och praktiska momenten.
Eleven kan redogöra för och se sambanden i handhavande av systemutrustningen och kan med stöd föreslå lösningar med avseende på driftsekonomi, miljöpåverkan och personligt skydd.
Eleven utför självständigt enklare utvärderingar och redovisar med stöd av mall resultatet i en driftrapport på ett noggrant och prydligt sätt.