Huset är från 20-talet, men helt nyrenoverat. Tidigare kunde de invändigt putsade plankväggarna inte stå emot kylan. Trots en oljeförbrukning på över fem kubik blev huset aldrig riktigt varmt på vintern.
Nu har ett helt nytt hus byggts en knapp halvmeter utanför det gamla. Mellan den gamla och den nya väggen ligger en isolering med 40 cm mineralull. I taket ligger 60 cm. Alla fönster är fyrglas. Huset är varmt och skönt och drar totalt mindre än 15.000 kWh.
Vem bor här? En förvirrad energientusiast? Någon som inte hört talas om värmepumpar?
Nej, professor Göran Wall, vid Chalmers Tekniska Högskola. Han som skrev den uppmärksammade avhandlingen om exergi. Och som nu är gästforskare vid Tokyos teknologiska universitet.
- Fukt och vind betyder minst lika mycket som temperatur när det gäller energiförbrukningen. Men det tar man i regel ingen hänsyn till.
Professor Göran Wall står på verandan till sitt nyrenoverade hus i Mölndal. Han ser på de halvmetertjocka väggarna över vilka taket glider ut i långa utsprång.
- Om fasaden är blöt och det blåser på den, fortsätter han, så kan det kyla ner hela huset betydligt mer än om utetemperaturen skulle sjunka tio grader. En kall vinterdag med minus 15 grader kan ge en lägre energiförbrukning än en regnig och blåsig höstdag.
Det hela låter så självklart. Ändå talar man mest om solorientering, sällan om vindorientering.
- Det är mycket som är underligt i energidebatten i dag, säger Göran Wall.
Själv har han omsatt sina idéer i praktiken. Det har lett till Sveriges, ja kanske världens mest välisolerade hus. Och det märkliga är att det inte är nyproducerat.
Huset som är byggt 1922 var så kallt att det inte gick att värma upp ordentligt. Det blåste i stort sett rätt igenom väggarna.
Göran byggde ut grunden och reglade upp med 2 tum 5. De nya takstolarna gjordes som ett fackverk med 2 tum 7 överst och 2 tum 5 undertill. I det fackverket ligger isoleringen. Eftersom isoleringen följer yttertaket kan vinden möbleras. I väggarna ligger isoleringen mellan den nya och den gamla väggen.
- Fördelen är att isoleringen i väggen möter isoleringen i taket. Dessutom får jag en vägg där all isolering mellan det yttre regelverket och innerväggen är helt homogen. Jag får alltså drygt 25 cm isolering helt utan köldbryggor och inget läckage ens vid takfoten.
Göran har gjort mycket av arbetet själv och han har varit noggrann.
- Jag har märkt hur lätt det är att fuska när man bygger, menar han.
Fasaderna är t ex målade med fem lager. Först terpentin och linolja blandat med zinkvitt sedan samma sak blandat med grundfärg. Ett lager med enbart grundfärg ströks sedan med två lager linoljebaserad lack.
- Det tog en hel sommar att måla huset.
Överallt finns fasta fyrglasfönster som inte kan öppnas. Vad är fördelarna? Känns det inte instängt? Göran Wall:
- Inte alls. På varje våning finns minst två öppningsbara dörrar, bl a till sovrummet. Fasta fyrglas är hälften så dyra som öppningsbara treglas. Och sen är de betydligt billigare i underhåll. En nackel är förstås att de måste tvättas utifrån.
Huset har ca 350 kvm uppvärmd yta, av vilken 200 är boyta. Det förbrukar mindre än 15.000 kWh totalt per år.
Spetsvärmen kommer från el.
- Det är det enda privatekonomiska alternativet. Elen kommer från kärnkraft och är egentligen en dålig energikälla, men här är det inte jag som bestämmer. Helst skulle jag vilja ha en vindsnurra på tomten, men det får jag inte för stadsarkitekten.
Funderade du aldrig på en värmepump?
- Nej, aldrig. Först och främst för att jag ville göra det bekvämt för mig. Dessutom lönar det sig inte med en investering på 20.000 - 30.000 kr förrän elpriset gått upp mot minst 80 öre I krona. Det här ger mig ett helt annat hus: varmt, komfortabelt - och tyst.
- Jag har funderat på att sätta in ett ventilationssystem med värmeväxlare. Då skall jag ta inluften från luftningen av innerpanelen, upp under yttertaket och filtrera den. På så sätt fångar jag upp den värmen som annars går ut ur huset. Är det minus 20 grader ute räknar jag med att inluften är närmare noll grader innan den når värmeväxlaren. Då får jag också med fukten som vandrar ut.
- Murstocken plockade jag ner. Även om mysvärdet är stort anser jag att det hör till medeltiden att använda ved inomhus. Det är ett steg tillbaka. Sen har jag stor respekt för eld, särskilt i trähus.
Inuti huset finns det inga tecken på att det har blivit ombyggt, med undantag för fönsterbrädorna. De halvmetertjocka väggarna ger stora blomsterfönster överallt. Hos de små fönstren i hallen är bredden nästan smalare än djupet.
Den bästa isoleringstjockleken, vilken är den i en villa av den här storleken? Är det som du har valt: 40 cm i väggar och 60 cm i tak?
- Det ligger där nånstans. Det är inte 10 cm och det är inte 60 i väggarna utan i varje fall 30 - 40 cm. Och det är ju inte ovanligt i nybyggda villor i dag.
- Isolering är en komfortåtgärd med lång livslängd . Energin i isoleringen finns ju alltid kvar, till och med om du river huset. Där är skillnaden mot installationerna. En värmepump kräver ju ett underhåll och att man gör något i framtiden.
Här märker man att Göran Wall kommer in på ett kärt ämne. Det här har han både tänkt igenom och beskrivit tidigare.
- Kommer du över en viss isoleringstjocklek så påverkar det värmesystemet. Som i flerfamiljshus t ex, där kan du ju ta bort radiatorerna under fönstren i stort sett. Du klarar dig med den värme som produceras ändå, och med tillfällig tillsatsvärme under de kallaste dagarna. Det finns ju ingen anledning att bygga bostäder som vi måste värma på vintern och kyla på sommaren. Vi skall ju göra det enkelt för oss och inte krångla till det.
- De enda som har glädje av att vi bygger dåligt isolerade hus är ju fjärrvärmeproducenterna och framför allt VVS-sidan, som lever på installationer. Men det är klart, de är ju tunga och har inflytande i kanslihuskorridorerna. Varför skall vi ha värmesystem som måste skötas och kostar pengar, när man lika gärna kunde bygga välisolerade hus som dessutom är tysta och varma?
Vi går ut i trädgården som håller på att hämta sig efter husrenoveringen. Den dagen isoleringen kom var hela gräsmattan täckt med stora paket, även om det försvann fort när man började plocka in skivorna i väggarna.
Huset ser gammaldags välkomnande ut när lamporna börjar tändas i skymningen. Göran Wall sparkar tankfullt i en grästuva.
- Man ser här i Göteborgstrakten att man tilläggsisolerar flerbostadshus med bara 10 cm, t o m i hus som kanske inte har varit isolerade förut. Så teglar man husen och det kan man ju inte ha råd att göra igen. Varför inte då lägga på ordentligt: 20 - 30 cm.
- Ett flerfamiljshus är mer självgående än en villa, man har fler energikällor att ta tillvara inuti huset. Det är alltså mer befogat att tilläggsisolera. Det förvånar mig att man inte gör det i större utsträckning i dag.
Isolering det ingår i ditt arbete, eller hur?
- Egentligen inte. Det hör till fritiden. På arbetet forskar jag i exergi. Det var det min avhandling handlade om och det är det jag kommer att fortsätta att arbeta med och undervisa om. Det är därför vi reser iväg om ett par veckor.
Att Göran Wall håller på att flytta går inte att ta miste på. Överallt finns tecken på ett hem i uppbrott: lådor, resväskor, packning. Hela familjen är på väg till Japan.
- Jag har fått ett stipendium för att forska där, berättar Göran. Jag kommer att arbeta på TIT, Tokyo Institute of Technology. Men vi kommer att bo i Yokohama, där vi har hyrt en liten lägenhet. Det här huset hyr vi ut under tiden. Då vet jag att vi har ett verkligt bra hus att komma tillbaka till.
Pelle Thorsén
När Göran Wall skulle renovera sitt gamla hus byggde han helt enkelt ett nytt, lite större hus utanpa det gamla. Därefter fyllde han mellanrummet, 40 cm, med isolering och nu har han ett av Sveriges mest energisnåla hus. Det är mer än dubbelt så stort som en normalvilla men kostar bara hälften sa mycket i uppvärmning.
På övervåningen behövs inga värmeelement, det räcker med värmen underifrån. Och i köket behövs heller inget element. Där räcker värmen från köksmaskinerna.
Köksfläkten är den värsta energislukaren i en villa, för den suger obarmhärtigt ut mängder av uppvärmd luft samtidigt med stekoset. Därför har Göran kastat ut köksfläkten. Lösningen är att steka i olivolja, det ger minimalt med stekos.
Huset är från 20-talet, men helt nyrenoverat. Tidigare blåste det i stort sett rakt igenom väggarna. Trots en oljeförbrukning på över fem kubik, blev huset aldrig riktigt varmt på vintern.
Professor Göran Wall bestämde sig för att omsätta sina egna teorier i praktiken. Det har lett till Sveriges, ja kanske världens mest välisolerade hus. Det flnns på Solhemsgatan i Mölndal.
- Ingen trodde på mina ideer. Jag fick rådet att riva och bygga nytt. Säkert är det många som har gått förbi här och undrat över vilken tokstolle som bor därinne, säger Göran Wall.
Och kanske är det inte så konstigt. För Göran byggde helt sonika upp ett helt nytt hus en knapp halvmeter utanför det gamla. Mellan de gamla och de nya väggarna la han en isolering med hela 40 cm mineralull. I taket ligger det 60 cm. Alla fönster är fyrglas och de flesta är fasta och går inte att öppna. Huset är nu varmt och skönt.
Det har cirka 350 kvm uppvärmd yta och förbrukar mindre än 15000 kWh totalt per år.
- Totalförbrukningen för ett motsvarande hus med normal isolering är åtminstone det dubbla, tror professorn.
Han ser inga nackdelar med ett så välisolerat hus. Det gör bland annat att det blir tyst. Ljuden utifrån tar sig inte in. Isoleringen är underhållsfri och kräver inget jobb när den väl är på plats.
- Den fungerar som en termos. Den håller ute såväl varm som kall luft. Det innebär att på sommaren har vi ett svalt och skönt hus. På vintern har vi det varmt och ombonat.
Professor Göran Wall är noga med att påpeka att det gäller att se upp med fukt och mögel. Om huset är dragit klarar det bättre av sådana problem. Fusket har varit det samma, men i takt med att vi får allt tätare hus har det också uppdagats.
- När man talar om sjuka hus låter det som om någon elak bacill har gått till angrepp. Men det är inget annat än inkompetens hos de som bygger. Det finns ett förakt inför den yrkeskunskap som oftast gamla hantverkare har, säger Göran Wall. Det dög inte längre med det gesällsystem vi hade, utan man skulle istället läsa sig till på högskolan hur man bygger hus. Och då blev det som det blev.
Göran har själv gjort det mesta arbetet på sitt energisnåla hus och han har varit mycket nogrann.
Han har låtit isoleringen i väggarna möta isoleringen i taket. På det sättet får han inget läckage ens vid takfoten. Huset har stora taksprång på cirka en meter. Det ger karaktär åt huset. Men viktigast för Göran är att vid regn hålls ändå väggar och grund torr. Det är något som också minskar energibehovet.
- Man glömmer lätt att fukt och vind betyder minst lika mycket som temperatur när det gäller energiförbrukning. Om fasaden är blöt, och det blåser på den, fortsätter han, så kan det kyla ner hela huset betydligt mer än om utetemperaturen skulle sjunka tio grader.
Den största energislukaren i ett hus är köksfläkten. Därför har Göran kastat ut den. Hans lösning på problemet heter olivolja. Då slipper man också allt matos.
Inuti huset finns det inga tecken på att det har blivit ombyggt, med undantag för fönsterbrädorna. De halvmetertjocka väggarna ger stora blomsterfönster överallt.
- Många som tilläggsisolerar låter fönstren ligga kvar så att det istället blir en nisch på utsidan. Det gör att fukt och regn tränger in i väggarna. Det här problemet kommer att dyka upp i framtiden och då blir det att renovera igen.
- Snålheten bedrar visheten. Man sparar visserligen några kronor på att slippa flytta fönstren, men det kommer att komma surt efter. Ett fönster är till för att skydda huset och ska ligga så långt ut som möjligt.
Göran Walls tips till den som ska bygga nytt är att välja 40 cm isolering direkt. Även om kostnaden blir större, så kan man lägga mindre pengar på uppvärmningssystemet.
I huset på Solhemsgatan finns det få element och de som finns är placerade på nedre våningen. I köket behövs inget. Spis, kyl och frys samt övriga köksmaskiner gör sitt. På den inredda vinden är det 20-22 grader, trots att element saknas.
- Man ska göra det enkelt för sig. Det firms ingen anledning att bygga bostäder som vi måste värrna på vintern och kyla på sommaren. Varför måste vi ha värmesystem som måste skötas och kostar pengar, nar man lika gärna kan bygga välisolerade hus som dessutom är tysta och varma, menar Göran Wall.
Eva Wigartz
Göran Walls trävilla från 20-talet var i det närmaste omöjlig att värma upp. Under kalla vintrar var det bara omkring 15 grader inomhus. Görans lösning resulterade i ett av Sveriges energisnålaste hus. Förbrukningen är endast 15 000 kWh per år för att värma upp cirka 250 kvm bostadsyta.
Den stora trävillan är byggd 1922. Från början var den bostad för två familjer, men efter ombyggnaden har den blivit en rymlig enfamiljsvilla. Vinden har blivit en tredje våning och i år har man även börjat värma upp källaren. Den totala ytan är 350 kvm.
När Göran köpte villan i slutet av 70-talet var den i mindre gott skick. Den ursprungliga träfasaden saknade riktig isolering. På 50-talet hade huset klätts med "fattiglappar"; alltså eternitplattor. Grunden var dålig men stommen var bra.
Det stora arbetet tog cirka ett år. Och för att underlätta det köpte Göran en grävmaskin, en lastbil och en byggnadsställning begagnat. När han var klar sålde han detta med vinst.
Någon tidigare erfarenhet av husbygge hade han inte, men däremot ett brinnande intresse för energi- och miljöfrågor. Göran är teknologie doktor och universitetslektor i Västerås, där han arbetar med just energi och miljö.
Är man bara normalt händig så klarar man ett sånt här jobb, anser Göran. Men det måste få ta tid och vissa moment bör överlåtas till fackman, taket till exempel.
Göran har bestämda ideer om hur hus ska byggas.
- Det gäller att göra ett så tätt skal som möjligt. Man måste vara väldigt noga med alla öppningar i skalet. Fukt kan tränga in i alla springor och skarvar. På sommaren sväller träet och då kan fukten stängas in.
Att ''sjuka hus'' skulle bero på att man bygger för tätt avfärdar han med bestämdhet.
- Det beror nog snarast på byggfusk och byggmaterialen, exempelvis formalin i kombination med fukt. I nya hus finns det mycket kemikalier och då måste man ventilera. Då får man in vinterluft som blir snustorr då den värms upp, och irriterar slemhinnoma.
Göran har verkligen byggt tätt. Fyrglasfönster t ex ger billigt och enkelt underhåll. Bara ett fåtal går att öppna. Det finns ett enda ventilationshål i huset och det är i vindstaket. Men det stryps ofta på vintem då den naturliga ventilationen ökar.
För att kunna bygga nya ytterväggar 40 cm utanför de gamla gjordes grunden om. Och för att få riktigt torrt runt huset ligger betongplattor närmast väggen. Under finns isolering och ett dränerande skikt.
- Den goda isoleringen i väggar och tak utjämnar temperaturen mellan sommar och vinter.
Efter att ha tagit bort utsidans "klädsel" var det bara att bygga den nya väggen och stoppa isolering emellan.
De första tio centimetrarna ger en viss isolering, nästa tio lite mindre och så vidare. Jag bestämde mig för 40 cm.
Familjen är mycket nöjd med resultatet.
- Huset är välisolerat, tyst och har fina, djupa fönsternischer. De fördelarna skulle vi aldrig ha fått om vi nöjt oss med mindre isolering.
De djupa fönsternischema är resultatet av att Göran flyttat ut fönstren. Och det var ett måste.
Största missen men ofta gör vid tilläggsisoleringar är att låta fönstren sitta kvar så att man får nischer på utsidan. Dels är det fult, dels kommer fukt att vandra in - oavsett hur mycket man tätar.
Göran beräknar att ombyggnaden kostat omkring 400 000 kronor. Det kan låta mycket, men då räknar han med att huset ska stå i gott och väl hundra år till. Dessutom blev det betydligt billigare än att riva hela huset och bygga nytt.
Hans råd är att man ska försöka göra allt så enkelt som möjligt om man bygger själv.
- Jag har själv läst mig till mycket, berättar han. Det är inte så märkvärdigt. Jag har frågat mig fram och tagit till lite extra.
Just nu är huset eluppvärmt, men Göran kan tänka sig en värmepump i framtiden. Han har också en liten soifångare som komplement. Men i och med ombyggnaden så är inte värmekostnaderna något stort problem.
För säkerhets skull har två vanliga energislukare fått stryka på foten: murstocken och köksfläkten.
- Köksfläkten är den största energiförbrukaren i de flesta hem.
Vi steker i olivolja, då blir det lite matos och maten blir nyttigare ...
Risken för vattenskador har Göran minimerat genom att dra alla vattenledningar och avloppsrör i ett särskilt schakt.
När man kommer nerför den lugna villagatan i Mölndal ser den rosa trävillan inte ut att avvika alltför mycket. Det man först lägger märke till är att taksprånget sticker ut en meter mot vanliga 20 cm. -Det gör att man nästan alltid kan gå torrskodd runt huset. Eftersom huset är ganska högt så trodde jag inte att skyddet skulle bli så stort. Men både fasaden och grunden hålls ofta torr. Och energibehovet minskar. Om fasaden är blöt och det blåser på den, kan kyla ner huset mer än om temperaturen skulle sjunka flera grader.
Marie Corneliusson och Anna von Porat
Göran Walls trävilla i Mölndal var nästan omöjlig att värma upp när han köpte det på 70-talet. Men i dag har han isolerat det sa mycket att det bara går 15 000 kilowattimmar om aret för 250 kvadratmeter bostadsyta. Och alltihop har han gjort själv, nästan. Det är bara ombyggnaden av det bastanta taket han fick hjälp med.
I energi- och miljöforskaren Göran Walls trävilla från 1920-talet har många, ibland kontroversiella, ideer förverkligats. När han köpte villan på 1970-talet blåste det rakt igenom huset. Numera behövs bara 15 000 kilowattimmar om året för att värma upp huset.
Det rosa huset på Solhemsgatan i Mölndal ger ett bastant och gediget intryck. Det man först märker är att taksprånget sticker ut en meter - mot normalt cirka 20 centimeter.
- Det är viktigt att huset står torrt, säger Göran. Om fasaden blir blöt bidrar det till mögel och fukt och att mycket värme försvinner ut.
Göran har gjort i stort sett allt renoveringsarbete själv på huset.
- Är man bara normalt händig så klarar man det, påstår han men erkänner samtidigt att hans brinnande intresse för energi- och miljöfrågor gjort det lättare att ta itu med det gigantiska arbetet.
Göran är teknologie doktor och universitetslektor i Västerås och arbetar med energi och miljö. Han har tidigare varit på Chalmers i Göteborg och dessutom gästforskat i Japan i ett par år.
- Grund- och stomarbete på ett hus är ju sånt man ska göra själv egentligen. Men tapeter däremot, ska sättas upp av yrkesfolk. För det syns ju, menar Göran och berättar om hur han började med renoveringen i källaren. I ett par års tid spadade han ut blålera med skottkärra - motsvarande 30 boggielastbilar lera, beräknar han att det blev innan han fick ut allt.
Sedan förstärkte han grunden. Det behövdes för den var dålig, liksom fasaden som förut var klädd med eternitplattor så kallade "fattiglappar".
- Men jag har ändå respekt för dem som byggde huset 1922, säger Göran. Sådana här stabila bjälkar till exempel, finns inte i moderna hus. Överhuvudtaget tänkte man i äldre byggen mer på kvalitet än på snabba pengar.
För att klara renoveringen på egen hand köpte Göran en grävmaskin, en lastbil och en byggnadsställning begagnat.
- Jag hade aldrig kört grävare förut, men det gick bra det också, ler han och avslöjar att han sålde maskinerna - med vinst - när allt var klart.
Göran har mycket bestämda ideer om hur hus ska byggas. Och just isoleringen. menar han, är det viktigaste av allt.
- Isolera och gör det tätt i ett hus, så har du inga problem med mögel och fukt, säger han.
Men det gäller att göra det ordentligt. Göran gjorde om grunden för att kunna bygga nya ytterväggar 40 centimeter utanför de gamla. Och för att få torrt runt huset ligger betongplattor närmast väggen, och även där finns isolering och dränering.
Han har också satt in fyrglasfönster, som inte går att öppna, nästan överallt.
- Man behöver inte öppna fönster, menar Göran. Fönster släpper ut så mycket värme ändå.
Ventilationen anser han vara oerhört viktigt för energihushållningen. I huset finns bara ett ventilationshål - i vindstaket - men det stryps ofta på vintern när den naturliga ventilationen ökar.
- Anledningen till att man ventilerar så mycket i moderna hus, är att byggmaterielen innehåller så mycket gifter och kemikalier. När man då också öppnar fönstren får man in vinterluft som blir snustorr då den värms upp. Och det irriterar slemhinnorna.
De djupa fönsternischerna på insidan beror också på att Göran flyttat ut fönstren. Det är nödvändigt, hävdar han, för att inte fukt ska vandra in. Och tack vare isoleringen ar det så gott som ljudlöst inomhus. Men också för att det inte finns några fläktar.
Göran säger: - I byggandet förekommer ett prylraseri utan like. Varför ska man ha köksfläkt? Stek i olivolja istället, som vi gör, så slipper man stekoset.
Dessutom är fläktar den största energislukaren i de flesta hem. Murstocken är en till, så Göran har tagit bort den också.
- Att elda hör till medeltiden, menar han och tycker även att det kan vara riskabelt i en trävilla.
Familjen värmer upp huset med direktverkande el. Men det är bara på nedervåningen det finns element.
- Resten värms upp av köksmaskinerna och den goda isoleringen. Och vi har också valt att ha så få fönster som möjligt mot norr. De flesta sitter på husets södra sida.
En effekt av allt detta är att huset reglerar sig efter årstiderna. På sommaren håller isoleringen olidlig sommarhetta ute och på vintern hindras kyla från att tränga in.
På toppen av allt - alltså på taket har Göran installerat en liten solfångare.
I framtiden kan han tänka sig en värmepump, men än så länge räcker det med bara elvärme.
Göran anser att det i dag resoneras allt för kortsiktigt när man bygger hus.
- En byggmästare skulle ha rivit ett sånt här hus. Men vad kostar inte det samhället?
400 000 kronor beräknar han att hela ombyggnaden gått på. Bara isoleringen har kostat runt 30 000.
- Det jag gjort, gör dock att kåken står i minst 70 år till, sager han och tror att han lagt ner 50 000 kronor mer än vad en byggmästare skulle ha gjort - exempelvis beställde han norrlandsgran till fasadvirket.
- Men jag har sparat in det många gånger. Och dessutom höjt komforten här inne, något som många inte tänker på. Från början var allt en utmaning - ett sätt att kolla om ideerna om ett energisnålt hus höll i verkligheten. Och Göran tycker att han kommit ganska nära idealet. - Ska man bygga nytt finns oerhört mycket att göra. Isolera helst 40- 50 centimeter, det är mitt råd, säger Göran och trycker också på det viktiga med ordentlig fasadrenovering - då behövs inget uppvärmningssystem i huset. Kraftindustrin i detta land håller tillbaka nytänkande. En värmepump kostar 20 000 här, men bara 5 000 kronor i Japan. Och i byggbranschen finns ingen konkurrens. Varför ska det kosta dubbelt så mycket att bygga ett identiskt hus här än i USA?
Vatten- och avloppsrören är dragna i ett speciellt schakt. På så sätt slipper Göran risken för vattenskador i huset. Och BDT (bad, disk, tvätt) -vattnet är separerat från toalettvattnet. - BDT kan jag skicka ut i trädgården om jag vill, i stället för att förorena vattendragen, säger Göran.
Göran Wall är kritisk mot mycket. Han har jobbat med miljö- och energifrågor sedan mitten av 70-talet och är inom sitt gebit betraktad som en person med mycket kontroversiella ideer. Han har bland annat utarbetat ett nytt sätt att mäta energi, där exergin - vad man får ut - är det viktigaste.
- Man skiljer inte på värdet av olika energislag idag och det är fel, menar Göran.
Göran tycker också att det "eldas för kråkorna" i dagens bostadshus.
- Man håller ju hus varma utan att ha folk där. Man skulle kunna hyra ut till affärer, kontor, skolor, vårdinrättningar eller verkstäder på dagarna, menar han.
Det gäller att ta vara på energin. Något som Göran Wall verkligen har gjort i sitt och familjens hus i Mölndal.
Leif Wilehag
När universitetslektorn Göran Wall köpte huset från 1920-talet i Mölndal var det ordentligt nedgånget. Det drog från väggar, tak, golv och fönster och på vintern hade han inte mer än 15 grader inne, hur mycket han än eldade. Det var då tanken föddes. - Jag ville göra ett experimenthus för att se hur tätt och hur energisnålt det kunde bli, säger han.
Så kom det sig att Göran byggde ett nytt hus- och lät det gamla stå kvar.
Jo, ni läser rätt. I stället för att plocka ner vägg för vägg och bygga upp igen lät han helt sonika det gamla huset stå kvar. Det nya huset gjorde han 40 centimeter större och i det tomrum som blev lade han in mineralull. I taket lade han in 60 centimeter isolering. Alla fönster är fyrglasfönster och de flesta går inte att öppna, vilket spar pengar, energi och underhåll.
- Jag vågade inte tala om vad jag höll på med, berättar han. Att isolera så mycket är ju inte normalt. Nu i efterhand kan det te sig en smula komiskt.
Han grävde också bort lera under huset och gjorde ny grund och nytt golv. Ett arbete som han till stor del gjorde själv.
- En del går på gym, andra gräver och snickrar, säger han. Jag anser att man kan och ska göra grovarbetet själv. Finjobbet, som att måla, tapetsera och finsnickra ska man överlåta åt yrkesmän, eftersom man här kan se om det är snyggt eller slarvigt gjort.
400 000 kronor har det kostat Göran. Förutom åtskilliga hundratals arbetstimmar. Han räknar med att han gjort 95 procent av arbetet själv.
Hur blev då resultatet? - Alldeles lysande, kommenterar han. Jag har fått ett hus som är energisnålt, tyst och har en strålande komfort. Jag har inget drag och trots att ytan är på 350 kvadratmeter förbrukar jag inte mer än 15 000 kWh per år. Jag har alltid en behaglig inomhustemperatur. På vintern håller huset värmen inne, på sommaren släpper den inte in värmen utan det är svalt och skönt.
Han har bara ett fåtal radiatorer i huset, alla i bottenplanet. På vindsvåningen finns inga och där är ändå cirka 22 grader på vintern. I köket finns heller inga radiatorer, där värmer de elektriska apparater som finns, som kyl, frys och spis.
- Visst kostar det pengar men det var intressant att se om det skulle gå, säger han. Och jag tror på min ide för framtiden. Tänk att bygga ett ytterskal och 40 centimeter innanför detta ett innerskal. Kan man sedan spruta lösull emellan skulle ju isoleringsarbetet gå smidigt till.
Merkostnaden sparas snabbt in på mindre värmeanläggning och lägre värmekostnad.
Nu är det inte längre någon som skrattar åt Göran Wall. Han har bevisat att ju tjockare isolering desto skönare komfort inomhus och desto lägre energikostnader.
- Visst var det en utmaning, säger han. Jag ville se om det var möjligt att bygga ett energisnålt hus med tjock isolering. Och jag tycker att jag visat att det går.
Rolf Bromé och Hans-Eric Åhman